Utvecklingen av EU:s mål för mobilitet och växthusgaser

2011 antog den Europeiska kommissionen sitt “transport white paper” med målsättningen att uppnå ett konkurrenskraftigt transportsystem som tillgodoser god mobilitet, eliminerar barriärer inom väsentliga områden samt stödjer tillväxt och fler arbetstillfällen. Samtidigt var målet att minska Europas beroende av importerad olja samt att transporternas utsläpp av växthusgaser skulle minska med 60 % till 2050. Målet var minska transporternas utsläpp av växthusgaser med 60 % vilket inkluderade några specifika mål fram till 2050:

• Inga konventionellt drivna personbilar i städer.
• 40 % av flygets bränsle ska innehålla mindre fossilt kol samt vara hållbara samt att sjöfarten ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 40 %.
• 50 % av resor och transporter på medellånga avstånd ska flyttas från väg till järnväg och vattenburen transport.
• Tillsammans ska detta bidra till en minskning av transporternas utsläpp av växthusgaser med 60 % till 2050.

“The white paper” har sedan 2011 reviderats ett flertal gånger genom olika paket. Det senaste mobilitetspaketet lanserades i september 2017 vilket inriktar sig på en ny industripolitik vilket kompletterade tidigare revisioner 2016 (Low Emission Mobility Strategy) samt även (Europe on the Move) från maj respektive november 2017. Den tredje revisionen inkluderade:

• Ett utvecklat ramverk för trafiksäkerhet under perioden 2020 – 2030 baserad på legala säkerhetskrav för fordon och gående, samt även förbättringar av infrastrukturen
• Uppkopplad och automatiserad mobilitet för att möjliggöra självkörande mobilitetssystem;
• Legala CO_2-standards för lastbilar baserat på aerodynamik, däck samt att möjliggöra en jämförelse av lastbilars bränsleförbrukning. En strategisk plan för batteriutveckling inkluderades också. Dessa åtgärder syftade till att bekräfta kraven på transportsektorn att nå kraven ställda i Parisöverenskommelsen kring minskade utsläpp av växthusgaser.
• Två legala initiativ tillkom för att etablera en digital miljö för informationsdelning inom transportsektorn.
• En förenkling av tillståndsproceduren för projekt inom Europas TEN-T-nätverk.

Målet var att skapa en konsistens över de policys som syftar till sammankopplade aspekter för mobilitetssystemets utveckling. Målet var även att öka den Eus globala konkurrenskraft samtidigt som ambitiösa målsättningar kring minskade utsläpp av klimatgaser kvarstod.

Transportsektorn står för ungefär en fjärdedel av EU:s samlade utsläpp av klimatgaser vilka dessutom ökar. Ökad mobilitet och logistik drivs fortfarande primärt av fossila drivmedel. Det existerande klimatmålet för 2030 med 40 % reduktion av klimatgaser blir därmed allt svårare att nå. Det har förvisso skett betydande framsteg inom EU. Sedan 1990 fram till 2018 har utsläppen av växthusgaser minskats 23 % samtidigt som sammanlagda ekonomin vuxit med 61 %.

Med hänsyn till den övergripande behovet av en snabbare utveckling av EU:s utsläppsminskning av klimatgaser beskriver EEA (European Environmental Agency) den rådande situationen:

• 2017 stod transportsektorn för 27 % av EU-28:s samlade utsläpp av växthusgaser. Om internationell flyg- och sjöfart exkluderas står transportsektorn för 22 % a utsläppen. Utsläppen av koldioxid från transportsektorn ökade med 2,2 % jämfört med 2016
• Utsläpp av växthusgaser inklusive internationellt flyg, men exklusive internationell sjöfart var 2017 28 % högre än 1990, trots en minskning under åren 2008 till 2013.
• Internationellt flyg stod för den största procentuella utsläppsökningen av växthusgaser från 1990 års nivåer (+129 %), följt av internationell sjöfart (+32 %) och vägtransporter (+23 %). EEA anger emellertid att transporternas utsläpp (inklusive flyg) minskade med 0,7 % 2018.
• Utsläppen av växthusgaser måste minska med två tredjedelar till 2050 I förhållande till 1990 års nivåer om målen från “2011 Transport white paper” ska nås.

Grundat på otillräcklig minskning av utsläpp av växthusgaser deklarerade Europaparlamentet i november 2019 en nödsituation i Europa och globalt med avseende på klimatförändringar. Europaparlamentet efterfrågade också en fullständig harmonisering av EU:s lagstiftning och budgetförslag med målsättningar om att begränsa global uppvärmning till 1,5 grader Celsius. Baserat på denna framställan och bakgrund presenterade EU-kommissionen den Gröna given (the European Green Deal) den 11 december 2019.

Den gröna given är en tillväxtstrategi för EU för ett mer rättvist och blomstrande samhälle som förbättrar livskvaliteten för nuvarande och framtida generationer genom ett resurseffektivt och konkurrenskraftig ekonomi utan några nettoutsläpp av klimatpåverkande gaser 2050, där ekonomisk tillväxt är frikopplat från resursanvändning. Den Gröna given bekräftar EU-kommissionens målsättning att göra Europa till den första klimatneutrala kontinenten 2050.

Den Gröna given inkluderar därför uppdateringar av EU:s befintliga klimatmål för 2030 genom att höja målet från nuvarande 40 % till en minskning med 50 – 55 %.

Klimatmålet är att 2050 bli en klimatneutral region, dvs ≈ 95% minskning av utsläpp av växthusgaser från 1990 års nivåer.

I praktiken innebär den Gröna given betydande åtgärder, särskilt för transportsektorn:

• Den rådande överenskommelsen avseende standards för personbilars koldioxidutsläpp kommer återigen hamna i kommissionens blickfång och skärpas från nuvarande 95gCO₂/km till 2021 och kommer framöver istället vara att nå noll-emissioner under 2030-talet.
• Elbilar kommer att uppmuntras med målet att etablera en miljon publika laddningsstationer senast 2025. ”Varje familj i EU ska kunna köra en elbil utan att känna oro för att inte kunna ladda bilen” enligt offentliga uttalande från EU.
• “Hållbara alternativa drivmedel” som biobränslen och vätgas kommer att förespråkas inom flyg, sjöfart samt tung vägtransport där elektrifiering ännu inte är möjligt.
• De rådande målen om överflyttning av godstransporter mellan trafikslagen kommer att granskas och utvecklas för att stödja målen i den Gröna given. De nuvarande målen om överflyttning är:
• 2030; 30% godstransporter på järnväg (i nuläget under 20%)
• 2050; 50% godstransporter på järnväg

Eftersom transportsektorn är en av de sektorer inom EU som ökar sina utsläpp av växthusgaser kommer rådande och föreslagna mål löpande utvecklas och följas upp de kommande åren.

Införande av den Gröna given kommer att ske med en föreslagen klimatlag från den 4 mars 2020 som ska säkerställa ett klimatneutralt EU 2050. Klimatlagen måste först antas av Europaparlamentet samt EU:s ministerråd. Läs förslaget till klimatlag

“Nu i en helt ny pandemisituation är det angeläget att fortsätta med den Gröna given samt att bekämpa Covid-19 med sina negativa effekter” menar EU:s miljökommitté. Och fortsätter: “EU måste stå fast i sina klimatmål och tidtabellen för införande av den nya klimatlagen. Europaparlamentet har efterfrågat en plan för återhämtning som ska ha sin grund i den Gröna given samt den digitala transformationen för att starta om EU:s ekonomier.

EU kommissionens förste vice president menade att: “The European Green Deal is not a luxury, but a lifeline to get out of the corona virus crisis. Pan-European answers are needed and a green recovery is not only possible but crucial, as Europe would lose out twice if we mobilise investment to restore the old economy before we make it green and sustainable.”